ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE              PROTOKOLL

Utbildnings- och kulturavdelningen                                 Nummer                         Sammanträdesdatum

Byrå                                                                                10 U40                          16.3.2004

MUSEIBYRÅN U40

 

 

Protokoll fört vid enskild föredragning

 

 

Beslutande                                                       Föredragande                                       Justerat

Landskapsstyrelseledamot
Lars Selander

Överantikvarie
Elisabeth Palamarz

Omedelbart

 

…...……………....…......…........…..             …...……………....…......…........…..


Ärende/Dnr/Exp.                             Beslut


Nr 28

Museibyråns initiativ ifråga om K-märkning av f.d. Provinsialläkarbostället Pehrsberg, Solkulla RN:o 1:1, kallad "Länsmansgården", i Godby, Finström

U40/00/2/17 (tid. Ka2-32-94-2)

51 U40

Konstaterades att i landskapets budget 2004 ingår att landskapet överväger avyttring av den s.k. Länsmansgården i Godby vilken sedan 1997 förvaltas av museibyrån i väntan på beslut om en sådan användning av fastigheten som skulle garantera dess långsiktiga bevarande (jfr LS-beslut Nr 18, prot. 4/U40 av 7.2.2001).

 

Konstaterades vidare att Länsmansgårdens tomt omfattas av den byggnadsplan som Finströms kommun låtit utarbeta för det centrala Godby.

 

Med stöd av Byggnadslagens (61/1979) 11 kap. 83§ och 14 kap. 125§  samt LL om Byggnadsförordning för landskapet Åland (40/1963) 11 kap. 106§ beslöt landskapsstyrelsen att hos Finströms kommun anhålla om att fastigheten Solkulla RN:o 1:1 i Godby K-märks i den aktuella byggnadsplanen i enlighet med de föreskrifter som framgår av det till detta beslut bifogade PM:et av museibyrån om K-märkning av Länsmansgården i Godby, Finström, dat. 3.3.2004 (bilaga 1).

 

 

 

Nr 29

Styrelsens för Ålands Hembygdsförbund r.f. anhållan om att få disponera Borgstugan i Kastelholms slott.

U40/04/2/4

52 U40

Konstaterades att Hembygdsförbundet anhåller om att få disponera Kastelholms slott för matservering i samband med förbundets planerade evenemang "Kalas på Jan Karls" vilket ordnas på friluftsmuseet den 4 juli 2004.

Genomförande av festmåltiden på slottet skulle innebära två avgiftsbelagda serveringar för allmänheten, kl. 17 och 19, i landskapsstyrelsens representationsutrymmen i slottet, s.k. Borgstugan,

 

inklusive tillgång till det till utrymmena tillhörande köket, möblemanget, porslinet och andra inventarier.

 

Landskapsstyrelsen beslöt, med tanke på dels Borgstugans traditionella funktion, dels evenemangets prejudicerande karaktär, att för Hembygdsförbundet föreslå tältservering på slottets Stora borggård dock så att Borgstugans köksutrymmen (exklusive inventarierna) görs disponibla för festens serveringspersonal.

 

 

Nr 30

Utlåtande till Föglö kommun i fråga om Degerby byggnadsplan

U40/04/5/8

36 U40

Landskapsstyrelsen har genom museibyrån tagit del av kommunens utkast till byggnadsplan för Degerby och inkommer med sitt utlåtande gällande

planens antikvariska aspekter i enlighet med bilaga 2.

 

 

Nr 31

Finström-Geta församlings anhållan om rådgivning ifråga om skötsel av det s.k. Soncks dass vid prästgården i Pålsböle

U40/03/5/37

50 U40

Beslöts meddela församlingen att museibyråns enhet för kulturmiljö- och byggnadsvård ställer upp för församlingen med råd och anvisningar på plats i samband med det rubricerade restaureringsarbetet.

 

 

Nr 32

Finström-Geta församlings anhållan om utlåtande ifråga om anläggande av garagebyggnad i närheten av prästgården i Pålsböle

U40/04/5/9

49 U40

Konstaterades att församlingen är medveten om att det finns ett fornminne ca 5 meter norr om den planerade byggnadsplatsen.

 

Beslöts meddela församlingen att det inte finns antikvariska hinder för det planerade garaget förutsatt att det uppförs i enlighet med den presenterade skissen och inom ramen för den befintliga parkeringsrutan nordost om prästgården.

 

 

 


 

 


Ålands Landskapsstyrelse

Utbildnings- och kulturavdelningeN

MUSEIBYRÅN

Pb 1060

AX-22 111 Mariehamn

TEL: +358 (0)18 25 000

FAX: +358 (0)18 17 440

E-mail: elisabeth.palamarz@ls.aland.fi

 



PM                                                                Bilaga 1, U4004E10:28

 

K-märkning av "Länsmansgården" i Godby, Finström

 

Museibyrån konstaterar att i landskapets Budget 2004 ingår att landskapet överväger avyttring av den s.k. Länsmansgården i Godby vilken förvaltas av museibyrån i väntan på beslut om en sådan användning av fastigheten som skulle garantera dess långsiktiga bevarande (jfr LS-beslut Nr 18, prot. 4/U40 av 7.2.2001).

 

Historisk bakgrund

Redan 2000 uppmärksammade Ålands Lagting landskapsstyrelsen, genom Kulturutskottets betänkande (1999-2000, nr 1, HM nr 26), att provinsialläkarbostället Pehrsberg, kallad "Länsmansgården", är kulturhistoriskt mycket intressant och värdefullt. Gården anslogs redan i slutet av 1500-talet som löneprebende för teologiprofessorn Abrahamus Angermannus och har därefter fungerat som boställe åt bland andra landsfältskären och provinsialläkaren. "Ålands allmänna sjukhus", vars byggnad nu inrymmer Godby kongresshotell, uppfördes på boställets mark åren 1843-45. Det nuvarande karaktärshuset på Pehrsbergs gårdstomt uppfördes år 1880 efter att den tidigare mangårdsbyggnaden brunnit. Stomfastigheten övergick till landskapets ägo år 1928 medan bostadstomten kvarblev i statens ägo varefter staten inköpte karaktärshuset. Den sista provinsialläkaren flyttade år 1948. Sedan fungerade bostället först som länsmansbostad och därefter som länsmanskontor. Efter det att funktionen som statligt tjänsteboställe upphörde i samband med att länsmansdistrikten sammanslogs till Ålands polisdistrikt har huset fungerat som samlingslokal för Godby byalag, ungdomsgård, lekskola och ateljé. Landskapet övertog fastigheten år 1995 (Ka2 prot. 12:39 dat. 22.6.1995) och överförde dess förvaltning på museibyrån.

 

Vidtagna åtgärder

Åren 1995-1997 omhändertog museibyrån fastigheten (övergripande skyddsåtgärder för att stoppa förfallet) och parallellt med detta utredde byrån Länsmansgårdens historik i syfte att precisera anläggningens kulturhistoriska värde. Utredningen resulterade i ett omfattande PM med förslag till sådana användningsmöjligheter som skulle garantera fastighetens bevarande genom varsamt bruk (jmf bilaga: etnologiska sektionens utredning Provinsialläkarbostället Pehrsberg. PM med förslag till användning av 11.2 1997). Museibyråns förslag har dock aldrig resulterat i landskapsstyrelsens formella diskussion eller beslut. Utredningen bifogas härmed till detta PM för kommunens kännedom.

 

Kulturhistorisk värdering

Länsmansgården är till synes mycket förfallen i dag men stommen är intakt och taket är tätt.

Av antikvarie Per-Ove Högnäs PM (29.1.1996) framgår att provinsialläkarbostället är byggt i en stil som har stora likheter med samtida hus i Mariehamn, som t.ex. Trobergshemmet och stadens gamla prästgård. Byggnaderna visar flera likheter; den smala, liggande panelen (med rötter i ryska empirarkitekturen), den inklädda takfoten, övre panelen som slutar med en spets, tandad list utmed takfoten mm. Det är även troligt att då det senaste provinsialläkarbostället byggdes på 1880-talet, anlitades byggmästare som verkade i Mariehamn. Även den omgivande trädgården är av stadsmässig karaktär och som sådan värdefull att bevaras så oförändrad som möjligt.

 

I landskapet finns idag endast ett fåtal äldre tjänstemannaboställen bevarade. Pehrsberg har därför ett stort kulturhistoriskt värde samtidigt som byggnaden uppvisar en intressant byggnadsstil. Då byggnaden tidigare fungerade som provinsialläkarbostället hör den även ihop med det gamla sjukhuset i Godby. Tillsammans bildar dessa två anläggningar en miljö av stort kulturhistoriskt intresse för hela landskapet varför de borde åtnjuta det åländska samhällets särskilda hänsyn.

Det som är kvar av Pehrsbergs byggnader och trädgård bör bevaras och vårdas  på antikvariskt riktigt sätt för att visa Godbys gamla roll som tätort och boplats för landskapets högsta tjänsteman

 

Byggnadens värde skulle motivera skydd av anläggningen med stöd av LL om skydd av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I och med att lagen inte kan tillämpas på landskapsägda fastigheter måste dock andra skyddsmöjligheter sökas då det är  samhällsviktigt att vidta sådana juridiskt hållbara åtgärder som borgar för anläggningens långsiktiga bevarande även efter fastighetens avyttring från landskapet.

 

En försäljning eller en överlåtelse av fastigheten till Finströms kommun eller privatperson möjliggör dock att Länsmansgården skyddas med stöd av den ovan nämnda lagen vilket bör övervägas på sikt.

 

K-märkning i den kommunala byggnadsplanen

Museibyrån har, efter samråd med Finströms kommun, konstaterat att Länsmansgårdens tomt omfattas av den byggnadsplan som Finströms kommun låtit utarbeta för det centrala Godby. Enligt de informella kontakterna med kommunen föreligger inga hinder för att K-märka den aktuella fastigheten i planen.

 

Med stöd av Byggnadslagens (61/1979) 11 kap. 83§ och 14 kap. 125§  samt LL om Byggnadsförordning för landskapet Åland (40/1963) 11 kap. 106§ föreslår därför museibyrån att Finströms kommun  K-märker fastigheten Solkulla RN:o 1:1 i Godby i den aktuella byggnadsplanen.

 

För K-märkning av Länsmansgårdens fastighet bör nedanstående föreskrifterna utfärdas i byggnadsplanen:

 

·        "Kulturhistoriskt värdefull gård och för hela Åland historiskt betydelsefull anläggning. Bostadsbyggnaden får inte utan tvingande skäl rivas och dess exteriör får inte väsentligt förändras. Underhålls- och reparationsarbeten skall vara sådana att byggnadens arkitektoniska form- och materialspråk bibehålls.

 

·        De till byggnaden tillhörande uthusanläggningarna och trädgården skall så långt det är möjligt vårdas på ett sådant sätt att deras kulturhistoriska värden ej går förlorade. Befintliga träd bevaras. Alla om- och tillbyggnader samt fasadreparationer skall ske i samråd med landskapets museibyrå.

 

·        På tomten får uppföras nybyggnader, som till sin storlek, yttre utformning och material harmonierar med de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och som passar i miljön. Den K-märkta byggnadens våningsyta inräknas inte i det för tomten angivna största tillåtna våningsyta som är 3%.

 

·        Innan byggnadsnämnden fattar beslut om nybyggnation eller rivning på tomten skall landskapets museibyrå avge sitt utlåtande. Museibyrån skall då ge utlåtandet inom högst två månader.

 

·        Byggnadsnämnden skall ofördröjligen vidarebefordra en kopia av alla sina beslut rörande den K-märkta anläggningen till landskapets museibyrå.

 

 

 

I samband med förslag till avyttringen informeras allmänheten tydligt om vilka villkor som gäller för den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten.

 

 

 

Museibyrån, 3.3.2004

 

Överantikvarie Elisabeth Palamarz

 

 

 

DNr  U40/00/2/17

 


                                                                                       Bilaga 2, U4004E10:30

       ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE       Dokumentnamn         Nr         Sidnr

                                                                                                                              UTLÅTANDE     U40                     1 (1)

                                                                                              

                                                                                                                              Datum                           Dnr

                                                                                                                           U40/04/5/8

                                                                                              

                                                                                                                             

                                                                                                                              Föglö kommun

                                                                                               Byggnads- och tekniska nämnden

                                                                                               Tingsvägen 3

                                                                                               22 710 FÖGLÖ

                                                                                              

                                                                                              

Hänvisning

Byggnads- och tekniska nämndens brev 23.1.2004

 

Kontaktperson

Elisabeth Palamarz

 

Ärende

Degerby byggnadsplan  

 

           

Landskapsstyrelsen har genom sin museibyrå tagit del av det förslag som kommunen utarbetat i

fråga om planering av Degerby och önskar härmed inkomma med följande utlåtande gällande

planens antikvariska aspekter.

 

I  Degerby byggnadsplan

 

Bakgrund

                        Den stadsliknande bebyggelsen i Degerby på Föglö är unik för åländska förhållanden om man bortser från Mariehamn.

                        Ända till 2002 befann sig delar av byn, den s.k. Tulludden, i statens ägo och omfattades av byggnadsplanering som från början initierats av staten och utarbetats av kommunen i syfte att skydda den värdefulla bebyggelsen på udden. I slutet av 1970-talet inventerades Degerbys äldre byggnadsbestånd av arkitekten Marjatta Isaksson. Arbetet låg till grund för den av henne utarbetade byggnadsplan över "Degerby centrum" som fastställdes av landskapsstyrelsen 29.1.1980. I denna plan är samtliga byggnader på Tulludden K-märkta såsom historiskt värdefulla och för bybilden betydelsefulla anläggningar.

 

                        Degerbys gamla bebyggelse har även inventerats och kulturhistoriskt värderats av museibyrån i volymen Kulturmiljöinventering Föglö, 1995.

 

                        Den 17.10.2002 har landskapet, i enlighet med självstyrelselagen och genom ett överlåtelseavtal med staten övertagit Tulludden (Tullkammarplan RNr 7:0 i Degerby, Föglö), vilken inte längre ansågs behövas för egentlig statsförvaltning. I överlåtelseavtalet låter statsmyndigheten påpeka att landskapet är medveten om att det finns byggnader med kulturhistoriskt värde på det område som överlåts. För området och anläggningarna gällde - och gäller fortfarande - ett arrendeavtal med Föglö kommun.

 

                        I landskapets Budget 2004 konstaterar landskapsstyrelsen att "det ligger i samhällets allmänna intresse att bevara den kulturhistoriskt intressanta miljön. Några särskilda landskapsintressen förutom färjhamnen och anslutande trafikområden finns för närvarande inte. Med beaktande av landskapets och samhällets intressen anser landskapsstyrelsen att det i detta fall är mest ändamålsenligt att vederlagsfritt men på vissa villkor överlåta fastigheten vidare till Föglö kommun som anhållit om detta. (…) Genom övertagandet av fastigheten ikläder sig kommunen enligt de föreslagna villkoren ett långsiktigt ansvar för underhållet av den kulturhistoriska miljön och byggnaderna."

 

Kulturhistorisk värdering av Degerbys bebyggelse

                        Museibyrån konstaterar att:

·        Degerby omfattar ett stort antal kulturhistoriskt ytterst värdefulla byggnader som utgör - både som enskilda anläggningar och som sammanhängande helhet - en, för både åländska och nationella förhållanden, unik kulturhistorisk och arkitektonisk miljö som därmed skall nyttjas på ett varsamt sätt och bevaras så oförändrad som möjligt.

 

            Fornminnen

Inom det område som berörs av byggnadsplanen finns i lag fredade fornminnen. Dessa är följande:

           

·        Skansanläggningen norr om Enigheten

·        Ristningsområde vid den gamla hamnen nedanför Enigheten (dat 1628)

·        Minnesstenen ”Kejsarstenen” nära Brandkårshuset. Stenen hänför sig till storfursten Konstantin Konstantinovich uppehåll i Degerby 27.VII 1865

·        Massgrav från 1700-talet vid Tullkammarplan. Massgravens omfattning och utbredning är inte fastställd.

·        Lämningar efter ryssugnar och en varvsplats från 1700-talet på Sintingsuddden.

 

Fornminnesområdena har markerats på bilagda karta.

 

           

            Byggnadsminnen

                        I Degerby finns idag byggnader och anläggningar som enligt museibyråns åsikt bör skyddas med stöd av LL om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessa byggnader tillsammans med sin miljö skall på grund av sin sällsynt välbevarade arkitektur, som är anpassad till deras ursprungliga, offentliga funktioner, räknas till ett nationellt omistligt kulturarv och skall därför vårdas varsamt och brukas på ett sätt som inte minskar deras kulturhistoriska värde. Till dessa anläggningar hör:

 

                        1) Tulluddens byggnader som tidigare hörde ihop med Degerby tullstation:

                        *   Tullhuset från 1905, ritat av Alex Nyström, med tillhörande uthus: källaren, lidret och bastun samt Tullbron och hamnbassängen

                        *   Det s.k. Stora packhuset från 1870-talet

                        *   Två s.k. packhus uppförda under 1820-30-talet (det ena kallat "Våghuset" och det andra "Museet")

                        *   Sjöräddningssällskapets båtskjul från 1938

                        *   Väntsalsbyggnaden från 1903

                        *   Tullvaktmästarbostaden från 1821

                        *   Degerby f.d. lotsstuga från 1869 med tillhörande Lotsbron och hamnbassängen.

                 Alla dessa anläggningar tillhör idag landskapet.

 

                        2)  Degerby frivilliga brandkårs kårlokal "Brandkårshuset" ritat av L.Sonck

                        3)  Gården Enigheten inklusive hamnanläggningen, den äldsta bevarade gårdsenheten i byn

                        4)  Missionshuset Bethel från 1913

                         

                       

            K-byggnader

                        Utöver det ovan nämnda omistliga kulturarvet finns i Degerby ett stort antal byggnader och anläggningar klassificerade som kulturhistoriskt värdefulla varför de i byggnadsplanen bör erhålla K-märkningsbeteckning och skyddas genom särskilda planbestämmelser.

                        Till dessa anläggningar hör de byggnader och anläggningar som utpekats och beskrivits i Kulturmiljöinventeringen "Föglö" 1995.

                       

                        Dessa byggnader är viktiga för bevarande av bybilden i Degerby samt som värdefulla representanter av en stadsmässig byggnadskultur som präglas av ett högt antal tjänstemannaboställe och som håller på att försvinna från det åländska landskapet. Deras betydelse ligger både i deras egen arkitektur (oftast i jugend) men också i deras roll i den unika miljön som karaktäriserar Degerby.

 

 

                        Kommentarer och anmärkningar till förslag för Degerby byggnadsplan (2004)

 

                        Med utgångspunkt i det ovansagda samt med stöd av Byggnadslagens (61/1979) 11 kap. 83§  samt 14 kap. 125§ jämte Byggnadsordning för landskapet Åland (40/1963)  11 kap. 106§, vill landskapsstyrelsen framföra följande:

 

§         Föglö kommun bör få en eloge för sin långsiktiga planering av den kulturhistoriskt värdefulla byn, Degerby, vilket visar kommunens omsorg om en ändamålsenlig och medveten samhällsutveckling inom det känsliga området.

 

§         I fråga om Tulludden skall planens bestämmelser ändras så att de följer föreskrifter vilka gäller för området i enlighet med 1980-års byggnadsplan dock så att de tidigare K-märkta anläggningarna betecknas som skyddade med stöd av LL om kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Kommunen skall härmed framställa hos landskapet om byggnadsskydd för de ovan utpekade byggnaderna på Tulludden före överlåtelseavtalets undertecknande.

I enlighet därmed skall byggnadsrätten för kvartersområde för turistanläggningar kring de byggnadsminnesförklarade byggnaderna på udden ändras från 14 till 3% ("största tillåtna våningsytan är 3% av tomtytan"). Nya byggnader får inte uppföras närmare strand än 20 m utan byggnadsnämndens speciella tillstånd. På tomten skall anordnas 1 bilplats per 4 bäddplatser och 1,5 bilplatser per 10 sittplatser i matserveringen. Vid all nybyggnation tas särskilda hänsyn till områdets kulturhistoriska värde.

 

§         Det ligger i samhällets allmänna intresse att värna om och bruka den kulturhistoriskt intressanta miljön så att de särskilda värdena bevaras både på kort och långt sikt. Kommunen bör därför tydliggöra alla de ovan föreslagna byggnadsminnena i byggnadsplanen.

 

§         Kommunen bör i planen definiera värdena och ange riktlinjer för denna utveckling samt även beskriva metoder för "bevarandet genom medvetet bruk". De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna som bl.a. beskrivits i Kulturmiljöinventeringen skall därmed lyftas fram i planen.

 

§         Dessa definitioner och allmänna riktlinjer saknas i byggnadsplanen ifråga om den privatägda kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse som finns i det aktuella området. Riktlinjerna saknas även för de idag obebyggda tomter i anslutning till denna värdefulla bebyggelse och som enligt byggnadsplanen föreslås som exploateringsytor.

 

§         De i förslaget till byggnadsplanen angivna ramarna för exploatering på tomter som tillhör de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna begränsar i hög grad möjligheterna för det långsiktiga bevarandet. Ramar för exploateringsrätten bör  därför preciseras i varje enskilt fall, utgående från det kulturhistoriska värdet ifråga om de ovan utpekade, enskilda fastigheterna.

 

§         Fasta fornminnen skall märkas på byggnadsplanen. Massgrav från 1700-talet vid Tullkammarplan, inom område som nu har betecknats TP vilket står i strid med skyddsbestämmelserna.

De i lag fredade fornminnesområdena bör erhålla beteckningen SF-område på byggnadsplanen för att markera deras legala skydd. Museibyråns arkeologer bistår gärna med ytterligare uppgifter om fornlämningarnas utbredning.

                                                                                                                                        

 

Landskapsstyrelsen ser fram emot en fortsatt dialog med Föglö kommun i dessa för hela landskapet

Åland angelägna kulturarvsfrågor.

 

 

 

Landskapsstyrelseledamot                                                       Lars Selander

 

 

 

Överantikvarie Elisabeth Palamarz

 

 

 

 

För kännedom: Administrationschef Susanne Björkholm,

                          Överinspektör Göran Frantzén